Välj ditt liv

”Det gäller att älska medan vi kan och bli älskade medan vi kan älskas”

(Ur Leva nr 5/07)

När Ida förlorade sin mamma blev sorgen tung att bära. Tre år senare har hon kommit en bra bit på vägen. Hon har gett ut en minnesbok för att hjälpa fler att hantera sorgen.

av Jacob Härnqvist

Ida Gamborg Nielsen är urtypen för en handlingskraftig och företagsam kvinna. Trots att hon bara är 25 år har hon ett förflutet som fotomodell, fullbordad projektledarutbildning från Kaospiloterna i Danmark och numera egen företagare som karriärcoach. Det är lätt att föreställa sig Idas liv som en rad framgångar staplade på varandra.
Men så enkelt är det inte. De senaste åren har Ida varit med om något av det jobbigaste som kan hända en människa – att förlora en nära anhörig. Hennes egen mamma dog under 2004.
– Det var cancer och det gick oerhört snabbt. Hon och pappa fick beskedet tre veckor innan hon dog. Jag fick veta det en vecka innan.
Förlusten var naturligtvis förödande, och inte oväntat kändes sorgearbetet övermäktigt.
– När hon dog var det som om jag rörde mig i slow motion medan resten av tillvaron gick i normal hastighet. Jag kände mig helt förlamad och saker och ting förlorade sin betydelse. Saker som var viktiga förut blev bagateller.

Att ta itu med sorgen var naturligtvis inte lätt. För var börjar man? En av Idas grannar kom med ett tips som skulle visa sig avgörande: att skriva ner alla minnen hon hade av sin mamma. Tanken visade sig förvisso ohanterlig. Ida hade alldeles för många minnen och visste inte hur hon skulle sortera dem. Men just denna upptäckt ledde in Ida på ett annat spår.
– Jag började intressera mig för sorgeprocessen och studerade bland annat hur folk reagerat under tsunamikatastrofen 2004. Många anhöriga trängde undan sorgen istället för att hantera den. De visste inte heller hur de skulle hantera situationen. Och det var inte konstigt, eftersom det inte fanns någon konkret vägledning. Så jag bestämde mig för att göra den första konkreta boken om sorgehantering.

M eningen med boken är att hjälpa den drabbade att behålla minnet av sin avlidne.
– Det är inte bara en minnesbok, utan ett rent praktiskt sätt att bearbeta sorgen. Man har ju dubbel sorg när man förlorat någon. Först förlorar man den anhörige, och sedan förtränger man minnena man har kvar. Det är viktigt att bearbeta den processen för att inte förlora de minnena för alltid.

Hon berättar att många föräldrar som ligger för döden mest av allt är rädda för att bli bortglömda, och barnen i sin tur, är allra mest rädda för att tappa bort minnena av sina föräldrar. Så Ida ville göra en bok som gör det lättare att behålla minnena och strukturera upp dem. En bok där man kan anteckna vad man brukade prata om, bråka om, hur man sade god natt och så vidare. Om den anhörige dog i ett sjukdomsförlopp kan man skriva ner hur det gestaltade sig och vad man lärde sig under tiden. Boken tipsar också om hur man kan göra en första-hjälpen-låda att ta fram när det blir för jobbigt.

Eftersom ida samtidigt höll på att avsluta Kaospilotutbildningen lät hon boken också bli hennes avgångsprojekt där. Boken producerades på rekordtid. Idas examen från Kaospiloterna var i september, och hon kom på idén till boken i februari.
– När jag bestämt mig för att verkligen göra boken insåg jag att allt hängde på att skapa ett starkt team, för jag kunde ju inte göra allt själv. Jag tänkte att Rädda Barnen vore en lämplig samarbetspartner. De hade nämligen jobbat mycket med sorgeprocesserna efter tsunamikatastrofen.

Första steget blev att kontakta ett antal duktiga psykologer, illustratörer och författare. Flera av dem var kända, som till exempel Ulf Stark, Barbro Lindgren och Kati Falk. Rädda Barnen tackade ja till boken den 17 mars, på Idas födelsedag. Boken blev klar till Bok & Biblioteksmässan i Göteborg förra året och fick ett strålande mottagande. Nu arbetar Ida för en internationell lansering, med början i övriga Norden.

Nu har det gått tre år sedan Idas mamma gick bort. Hur mår Ida nu? Och vilken hjälp har hon själv haft av boken?
– När jag gjorde boken distanserade jag mig eftersom jag ville göra en bok som kunde vara till nytta för andra. Det skulle inte bli en minnesbok om min egen mamma först och främst. Men när jag sedan började fylla i den själv smög sig sorgen på.
Boken har hjälpt henne att gå igenom minnena av mamma, både som frisk och sjuk, liksom minnena från begravningen. Hon tycker också att boken lärt henne att ta till vara på alla de positiva saker hon lärt sig av allt detta. Att hon genomgått en förändring är hon övertygad om.
– Mammas död har gjort mig vuxen. Livet känns inte lika bekymmersfritt som innan hon lämnade oss. Döden har skapat en närvaro i mitt liv som får mig att handla mycket mer aktivt.

Hon är mycket medveten om att livet är här och nu. Hon vill inte vänta med att ta på finklänningen, skjuta upp den där resan eller vänta med att säga att vi älskar de vi älskar.
– Varför vänta? Varför inte leva idag och göra de saker vi kan och vill? Det gäller att älska medan vi kan och bli älskade medan vi kan älskas. För vi vet inte hur länge vi är här.

Jacob Härnqvist är frilansjournalist.

Tänk dig lycklig – så kan tankar styra känslorna

Av Viveka Ljungström / Leva

Tankarna styr mer än vi tror, både känslor och
handlingar. Det är något som bevisas av alltmer hjärnforskning. Den kognitiva psykoterapin, som
är den snabbast växande metoden i dag, tar fasta
på detta genom att bygga upp positiva tankemönster.
Det finns också en mängd verktyg att använda sig
av och många självhjälpsböcker som vill inspirera till
nya sätt att tänka.
– Jag tror mycket på att vi skapar vår framtid genom
de bilder vi gör av den. Man drar till sig det man
fokuserar på, medvetet eller omedvetet.
Det säger Lisa Fabre, journalist, skådespelare och författare till Rum för dig, en personligt skriven bok
med tankar, råd och tips som hon själv använder för
att må bra.
– Jag har själv upplevt det: både mina vackraste
drömmar och mest negativa förväntningar har blivit verklighet. Därför är det bra att bli medveten om vad
vi tänker på. Det betyder inte att jag tror att man bara
kan drömma sig till framtiden. Man måste också agera utifrån sin tro, använda sig av den kraft man faktiskt har.


Men hur mycket du än handlar och agerar hjälper det inte om du inte verkligen tror på att det du vill kommer att gå i uppfyllelse. Genom att göra dig medveten om dina tankar och motiv kan du upptäcka vilka krafter inom dig som arbetar för, respektive mot, det du vill uppnå.
– Om du drömmer om ett hus i skärgården men hela tiden har en röst som säger att det är för dyrt eller för svårt, då kommer du troligen aldrig dit, säger Lisa Fabre.

Den här övningen kan hjälpa dig att få syn på vilka tankar som styr dig. Negativa sinnestämningar beror nästan alltid på negativa tankemönster. Får du syn på de föreställningar som ligger bakom dina tankar kommer du att bättre förstå varför du mår som du mår.

 

Dina inre bilder och tankar

Gör den här övningen så ofta du kan. Den är särskilt användbar de dagar då du är irriterad eller nedstämd.

  • Undersök vad du egentligen tänker om dig själv. Vilka inre bilder ser du? Är de positiva, eller förväntar du dig det värsta? Vad är det första du tänker när du vaknar på morgonen? Fylls du av oro över framtiden? Ältar du gårdagens misslyckanden? Vad tänker du om din egen förmåga? Hur ser du på dina möjligheter i livet?
    Skriv ner tankarna, ett papper för varje tanke. Du kan också bära med dig en anteckningsbok där du skriver ner det som dyker upp under dagen. Det kommer att hjälpa dig att tydliggöra vad du matar ditt sinne med.
  • Ta reda på hur de negativa tankarna påverkar dig. Vad får de dig att känna och vad hindrar de dig från att göra? Om du planerar att börja jogga ett par gånger i veckan, men samtidigt ser en bild av dig själv som trött och flåsig i joggingspåret, kommer det att ta emot oerhört att sätta igång, även om du verkligen vill.
  • Försök minnas första gången du upplevde att du inte dög som du var. Var det en annan människa som fick dig att tro att ditt liv måste vara annorlunda än du skulle önska?
    Tolkade du en händelse som bevis för att du inte var betydelsefull? Eller bär du på en annan persons sanning? Eftersom det ofta rör sig om omedvetna tankar kan det ta tid att få fatt i dem. Målet är inte att lägga skuld på någon, utan att förstå att dina negativa tankar inte är du.
  • Undersök hur du i det förflutna har styrts av dina negativa tankar. Har du letat bevis för att din självbild är sann? Eller har du undvikit situationer av rädsla för att de skulle leda till nya bevis? Har du hållit tillbaka en längtan eller undertryckt sidor hos dig själv på grund av detta?
  • På en ny sida kan du nu skriva ner motsatsen till dina negativa budskap. ”Mitt liv är misslyckat” kan formuleras om till ”mitt liv är underbart”. Vilken bild ser du då? Känn efter hur det känns i kroppen nu.

    Använd det du skrivit hittills i nästa övning.

 

 

Att börja vara den du är

  • Skapa inre bilder av dig själv där du är fri från alla nedgörande budskap. Tycker du att det är fel på dig, känner du dig underlägsen andra? Hur skulle du se ut och uppträda om du kände dig som en underbar person? Öppna dig för alla tankar och bilder som dyker upp. Skriv ner dina svar.
  • På samma sätt kan du arbeta med en viss sinnesstämning. Är du ofta rädd och orolig? Känner du dig bitter över hur ditt liv ser ut? Fråga dig själv vem du skulle vara utan den negativa sinnesstämningen.
  • Fortsätt experimentera med övningen. Hur skulle det kännas om du inte tänkte en enda negativ tanke om dig själv eller ditt liv? Vilka tankar skulle uppstå i stället? Kanske skulle du då ha lust att pröva något nytt, som att sjunga högt?
  • Måla eller rita en bild av dig själv som beskriver hur du känner dig och ser ut när du är fri från alla negativa budskap. Använd färg och fantasi. Vilken färg har ditt hjärta, dina armar och din mage när du är fri från rädsla. Hur står du? Placera bilden någonstans där bara du kan se den, till exempel på insidan av din garderobsdörr, och titta på den så ofta du kan.
  • Och nu några särskilt viktiga frågor: Är jag redo att släppa taget om mina gamla tankar och bilder? Eller finns det någon anledning till att hålla dem kvar? Kan jag släppa taget redan nu? Fundera igenom dina svar ordentligt så att du kan ta ett medvetet beslut.
  • Börja vara ditt nya sanna jag, till att börja med i mindre sammanhang. Du kanske kan bestämma dig för att under en dag vara ditt nya jag, kanske en glad och utåtriktad person som vågar ta ögonkontakt med och le mot människor hon möter. Vartefter du börjar tro på ditt nya jag kan du göra det svårare för dig. Men låt övningen vara lekfull och utan krav.
  • Bär med dig någonting som påminner dig om ditt nya sanna jag. En symbolbild av dig själv i form av en stjärna, berlock, blomma eller något annat. Ha den med dig så att du lätt kan ta fram den så fort du behöver bli påmind om ditt sanna jag.