Leva samtal

 

 

Patricia Tudor Sandahl är psykolog
och författare. I Leva samtalar
hon med människor om sådant
som berör. Här nedan kan du läsa
utdrag ur samtal om tro och
gudomlighet, om konsten att släppa taget, om fred i det inre och i världen,
om att våga göra det som ger glädje i livet, och om kreativitetens kraft.
Patricia möter Mikael "Zifa" Eriksson, Göran Collert, Frida Blom, Kajsa Ingemarsson och Fredrik Härén.

Syster Hjort & Broder Fisk

Patricia Tudor Sandahl möter Mikael ”Zifa” Eriksson, musiker.

SAMMANFLÄTAT:Sångaren och musikern Mikael ”Zifa” Eriksson är uppvuxen i en by i Kongo som ett av fyra syskon i en frikyrklig missionsfamilj. Levas Patricia Tudor Sandahl är uppfostrad i ett katolskt kloster i norra England. Präglade av sina uppväxter har de båda försökt hitta ett eget förhållande till det gudomliga. Vi lät dem mötas i ett samtal om att tro.

Av Anna Löfdahl
Foto Elisabeth Ohlson Wallin

Mikael: Tro är en grundsten i vår mänskliga natur, precis som mod, empati och kärlek. Det är ingenting vi gör vid sidan om att vara människa. Att tro är lika naturligt som att andas. Villkorslös kärlek känner vi alla igen när vi möter den. Om det finns en tillit till den kärleken, så är den motorn som får oss att gå upp på morgonen. Ett slags förväntan inför livet. Vi hör alla ihop och vi kan inte komma ifrån varandra. Indianerna säger syster hjort och broder fisk, och vi tycker att det är naturromantiskt, men tänk om vi är så nära?

Patricia: Det finns en längtan hos människor som de definierar på många sätt, men egentligen är det en längtan efter det du beskriver, en tillit, att ens liv har ett sammanhang, en mening och är viktigt. Men jag vill inte gå så långt som att alla känner igen villkorslös kärlek. Tro, i bemärkelsen tillit till livet, att det finns något större än någon av oss någonsin kan föreställa sig, vad vi nu väljer att kalla det. Jag kallar det Gud. Patricia fortsätter; På ett seminarium ställde jag en gång frågan: hur ska jag göra när jag inte känner att livet är fantastiskt, ett mirakel? Fake it´til you make it, var ett svar. Det ligger något i det. Om man börjar med ett leende når det ganska långt. Något börjar hända.

Mikael: Ge dig hän. Härligt. Det väcker tankar om glöd och närvaro. Ett sjungande hjärta. Som barn i Afrika blir man fri i sitt uttryck för att man härmar de vuxna i sång och dans. I Sverige sjunger och dansar inte mamma och pappa så ofta och program som Idol2004 lär barnen att sång och dans är prestation. Det är ett brott.

Hela samtalet mellan Patricia Tudor Sandahl och Mikael ”Zifa” Eriksson kan du läsa genom att beställa leva nummer 12 2004.

Namn: Mikael ”Zifa” Eriksson
Gör: Sångare, musiker och låtskrivare
Aktuell: Nytt album Africa Café
Ålder: 36
Familj: Gift med AnnLena Tell Eriksson

 

 

Inget att förlora

Patricia Tudor Sandahl möter Göran Collert, ”Sveriges meste bankman”.

 

SLÄPPA TAGET. Bankmannen Göran
Collert och Levas Patricia Tudor
Sandahl träffades redan för 20 år sedan.
Då arbetade de för att länka samman organisationsutveckling och psykologi.
Leva har fört dem samman igen för att samtala om konsten att
släppa taget – i stort så väl som smått.

 

Av Anna Löfdahl
Foto Elisabeth Ohlson Wallin

Göran: I dag funderar jag mycket över vad jag ska göra med resten av mitt liv. Jag går i kognitiv terapi och arbetar med frågan. Förr ändrade jag på omständigheterna i företagsvärlden, nu vill jag använda den kunskapen för att förändra omständigheterna i mitt eget liv.

Patricia: Förr trodde jag att vi kunde bli färdiga med resan in i oss själva. I dag tänker jag att vi aldrig bli färdiga. Självkännedom är ett pågående projekt, det håller på hela livet. Det är ”valv efter valv inom oss”, som Tomas Tranströmer skriver.

Göran: Ja, tur är väl det, annars vore det slut.

Hela samtalet mellan Patricia Tudor Sandahl och Göran Collert kan du läsa genom att beställa leva nummer 3 2005.


Namn: Göran Collert
Ålder: 67 år
Familj: Vuxna barn, mest känd är kanske Daniel, 31 år, ex-pojkvän till kronprinsessan Victoria
Bakgrund: Lämnade nyligen Föreningssparbanken och sparbanksrörelsen efter 35 år, bland annat som VD och styrelseordförande. Instiftare av bankernas jämställdhetspris till minne av hustrun Anna och har kallats ”den mest jämställde sextontaggaren”.
Gör: Aktiv med flera styrelseuppdrag och syns ibland i näringslivsdebatter.

 

 

Krig och fred bor i varje människa

Patricia Tudor Sandahl möter Frida Blom, ordförande i Svenska Freds.

FRED - ÄR DET MÖJLIGT? De pågående konflikterna på många platser i
världen gör att många tvivlar och
känner uppgivenhet. Men var börjar freden?
Leva förde samman ordförande för
Svenska Freds, Frida Blom, och psykolog
och författare Patricia Tudor Sandahl för ett samtal om fred, i det inre och i världen.

 

Av Anna Löfdahl
Foto Elisabeth Ohlson Wallin

Var börjar freden?
Frida: På sätt och vis börjar den i varje människa. Jag tror att alla konflikter går att lösa utan våld. Därför är freden till sist beroende av varje enskild människas vilja. Det är tätt sammankopplat, fred i det inre och fred globalt.

Patricia: Det finns ett engelskt uttryck: ”Don´t ask me what is the way to peace. Peace is the way.” Enda sättet att nå fred är att leva i fred.

Kan vi öva oss i fred i vår vardag?
Patricia: Jag tror att man måste ta varje konflikt på allvar. Ofta tänker man att det inte är så viktigt. Det är bara den stora freden som är viktig.

Frida: Konflikter är inte av ondo. Lyckas man lösa dem konstruktivt driver de utvecklingen framåt och är något som människor växer av.

Patricia: Jag tänker på små saker i vardagen. Det har betydelse vad vi människor gör med varandra, hur vi möter folk. Det kan låta fjuttigt men att se en människa i ögonen. I det lilla. Det är grunden.

Hela samtalet mellan Patricia Tudor Sandahl och Frida Blom kan du läsa genom att beställa leva nummer 9 2004.

Namn: Frida Blom
Gör: Ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Ålder: 29 år.

 

 

Magkänslan – en vägvisare att lita på

Patricia Tudor Sandahl möter Kajsa Ingemarsson, författare.

SANNING. Leva sammanförde satirikern och författaren Kajsa Ingemarsson med
psykologen och författaren Patricia
Tudor-Sandahl för ett samtal om att våga
göra det som ger glädje i livet. Den sanna magkänslan har tyngd och den vågar man följa, menar de båda två.


Av Anna Löfdahl
Foto Elisabeth Ohlson Wallin

Huvudpersonerna i Kajsa Ingemarssons hamnar ofta i situationer som tvingar dem att lyssna inåt och använda sig av magkänslan. Själv använder sig Kajsa av den varje dag för att fatta små och stora beslut.

Hur gör man när man fattar beslut utifrån magkänslan?
Kajsa: Om jag hamnar i en valsituation känner jag efter: hur känns det att tänka på det här, blir jag glad av det? Får jag en direkt, spontan känsla av att det ger mig glädje brukar jag ”hugga”. Börjar jag istället resonera med mig själv är det någonting som är fel. Magkänslan är lust för mig. När jag går där lusten finns, då fylls jag med energi.

Patricia: För mig är glädjen vägvisande. Det är en varm och djup känsla. Sedan kan det komma impulser som lockar mig att göra något annat, men det är den där djupa glädjen som får mig att hålla spåret.

Det krävs mod, självrespekt, tillit och förmåga att leva i ovisshet för att följa magkänslan. Och om man har svårt för allt det där?
Kajsa: Var tydlig med att du är missnöjd. Säg det högt, var ärlig mot dig själv. När man börjar formulera känslor inför sig själv händer det saker som omedvetet jobbar på inom en.
Patricia: Tänk att vi ska vara misstänksamma mot vår egen, kanske djupaste känsla. Vilket våld vi begår mot oss själva när vi är misstänksamma mot vår glädje.

Hela samtalet mellan Patricia Tudor Sandahl och Kajsa Ingemarsson kan du läsa genom att beställa Leva nummer 10 2004.

Namn: Kajsa Ingemarsson
Gör: Författare, satiriker och skådespelare. Är slavist i botten med inriktning på ryska språket. Har tidigare arbetat som översättare, tolk och diplomat.
Aktuell: Tredje romanen Små citroner gula (Forum)
Ålder: 38 år
Familj: Make och två döttrar

 

 

Kreativitet – konsten att våga ifrågasätta

Patricia Tudor Sandahl möter Fredrik Härén, idéentrepenör.

IDÉMÖTE. Vad är kreativitet, vad är den
värd och varför odlas den bättre utan
suddgummi? Levas Patricia Tudor Sandahl
som har använt sin kreativitet under hela sin yrkesbana, som psykoterapeut, konsult, föreläsare och nu som författare mötte
Fredrik Härén som föreläser och skriver om
idéer, för att samtala om just kreativitetens
kraft.

 

Av Anna Löfdahl
Foto Peter Knutsson

Fredrik: Kreativitet handlar inte om att hitta på nya saker, utan om att ifrågasätta sanningar. Att leta efter sin egen sanning, att inte köpa ”så här är det”. Och det handlar mycket om att gå in i sig själv.

Patricia: I mitt arbete som psykoterapeut har jag otaliga gånger sett hur tidigt vi blir kuvade. Den spontana gesten - barnets kreativa bas- att bara vara den man är. Tidigt lär barnet sig istället att vara det som passar och förväntas.

Fredrik: Vi föds kreativa. Min tes är dock att Sverige är världens mest kreativa land, men vi är en usel klass!

Patricia: Hur tänker du då?

Fredrik: Många andra länders skolsystem är ännu värre än vårt. Vad lär man ut i skolan idag? Den som är bäst på att repetera, är bäst! Varför får man inte betyg i fantasi? Människor med utbildning kommer det att finnas överskott av. Idag är fantasi och kreativitet de mest värdefulla gåvor du kan ha. Framförallt för att jag tror att den människa är lyckligast som får utveckla sina egna idéer.

Hela samtalet mellan Patricia Tudor Sandahl och Fredrik Härén kan du läsa genom att beställa leva nummer 12 2004.

Namn: Fredrik Härén
Gör: Författare, föreläsare och entreprenör. Har som affärsidé att göra affärer av idéer.
Aktuell: Som författare till Idébok 2
Ålder: 36
Familj: Sambo med Anna
Kontakt: fredrik.haren@interesting.org