Leva på jobbet

Artiklar:

 

Mångsysslare allt hetare karriärväg

SLASH Trendcoachen Göran Adlén kallar dem dutteliduttare, den amerikanska New York Times-journalisten Marci Alboher kallar dem slasharbetare. Det handlar om den växande skaran mångsysslare, som inte byter karriär utan har flera karriärer
rullande parallellt.

Av Sara Hammarkrantz

Tycker du att det låter lite konstigt när någon presenterar sig som elitidrottare/
revisor/filmmakare? Eller är du välbekant med de som byter keps allteftersom de svarar i telefon i olika företagsnamn? Slash är en nygammal modell för ett bättre och mer framgångsrikt liv som Marci Alboher skriver om i boken One person/Multiple Careers. Hon är journalist/bloggare på New York Times
och numera även författare. Marci Alboher är övertygad om att
mutipla karriärer förbättrar din livssituation och ökar dina chanser att bli
framgångsrik. Du styr själv över pengar och tid, får ett mer varierat arbetsliv
utifrån personliga intressen. Och du minskar risken för att bli utbränd.
– Att Slash-fenomenet blir allt populärare just nu beror på tre faktorer.
It-tekniken gör oss allt friare och allt fler chefer inser att det är resultatet
och inte den fysiska närvaron som är avgörande. Det är ett stort fokus på
nyföretagande just nu, allt fler startar eget. Och slutligen – vi lever och arbetar
längre. Istället för att säga ”livet är kort”, säger vi numera ”livet är långt,
varför göra samma sak för evigt!”, säger Marci Alboher till Life Two.
Genom att lägga till en slash eller två integrerar och förverkligar man flera
olika intressen, passioner och talanger som inte kan komma till sin rätt i en
enda karriär. Men tänk på att en slashkarriär kräver att du är bekväm med
att hela tiden ge dig in i nya saker.

VILL DU BLI EN SLASH-JOBBARE?
- Att ta ett steg tillbaka/ta en paus i ditt ordinarie jobb ger nya idéer möjlighet
att börja växa, men kom ihåg att inte alla frön man planterar gror.
- Att analysera vilka delar av ditt gamla jobb som du kan avstå från utan att kliva
ner/tillbaka skapar utrymme för någonting nytt.
- Att starta ytterligare en karriär innebär inte att man kliver ner från den första.
- Att lägga till en slash/starta en ny karriär medför ofta att du blir bättre på
ditt ursprungsjobb.
- Utnyttja dina kontakter och din kunskap från din första karriär för att skapa
dig ytterligare en.

NOTERAT: Biter ihop på jobbet (Leva nr 5/07)

Mer än var fjärde kvinna och knappt var femte man uppger att de när de känt sig överkörda eller orättvist behandlad av chefen, för det mesta eller alltid reagerat genom att hålla tyst eller ältat problemet på egen hand.
Det och mycket annat finns att läsa i den stora arbetsmiljöundersökning som Institutet för Psykosocial Medicin presentat under våren.
www.psykosocialmedicin.se

NOTERAT: Den svenska chefen sover dåligt (Leva nr 4/07)

Som chef kan det vara svårt att sätta gränser, särskilt då det inte bara är krav och förväntningar från medarbetare och chefer som driver på, utan kanske framförallt de egna ambitionerna. Det visar undersökningsföretaget Kairos Future när de redovisar svar från en enkät ställd till över 2 500 av Sveriges chefer.
Rapporten innehåller många tankeväckande resultat, som till exempel att en stor majoritet av cheferna menar att de har högre jobbambitioner än sina chefskollegor och att de gör ett bättre jobb är sina kollegor. Samtidigt är det väldigt få som är nöjda med sin egen insats och en majoritet känner att de skulle vilja ge och göra mer och har svårt att koppla bort arbete. Många har sömnproblem.
Men trots att cheferna inte är nöjda, sover dåligt och ständigt känner att de gör för lite uppger 8 av 10 att de känner ett starkt engagemang för chefskapet, verksamheten och personalen och trivs med att vara ledare.
De mest framgångsrika ledarna som också mår bäst är, enligt Kairos Future de som älskar att vara chef, som gillar att fatta beslut, stå i händelsernas centrum och leda medarbetare.
Nöjda chefer med god hälsa har också goda beteenden. De månar mer om sig själva, tar sig tid, sätter gränser, planerar, skapar överblick och framförhållning. Chefer som mår bra och lyckas i sina egna ögon finns i organisationer med ett bra stöd, en balans mellan ansvar och befogenheter, en realistisk tids- och förväntanskultur och en jämnare arbetsbelastning.

NOTERAT: Snacka dig uppåt! (Leva nr 11/06)

Den som snackar mycket gör sig själv till en viktig källa för information och skapar kontakter som gör att hon lyckas bättre i karriären och affärslivet. Fysikern Martin Rosvall vid Umeå universitet, har i en ny avhandling tagit fram en modell som visar att det är möjligt att snacka sig uppåt i karriären. Han har utvecklat metoder för att mäta nätverksstrukturer och bland annat funnit att den viktigaste kommunikationen sker via direktkontakt eller max två steg bort.
– När du hört något från en ”kompis systers kompis'' är informationen inte mycket värd.
Tre steg bort i nätverket återstår nästan bara brus.
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-840

NOTERAT: Jobba mobilt och må bättre (Leva nr 7/06)

Studier visar att de som arbetar mobilt känner mindre stress, större trygghet och upplever sig själva som mer effektiva än personer från samma företag som arbetar stationärt på kontor. Men det behövs struktur och planering för att det flexibla arbetet inte ska gå ut över privatlivet. Enligt Fabian von Sheele som studerat företag med distansarbetande tjänstemän ökar de anställdas lojalitet mot arbetsgivaren dessutom klarade de bättre av att sätta egna mål och arbeta självständigt.
http://arbetsmiljoupplysningen.se

Skapa spelregler - Skippa skitsnacket (Ur Leva nr 7/06)

Konflikter på jobbet är en av de absolut vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Satsa på bra relationer, råder Charlotte Rudenstam – det får alla att må bättre och är dessutom lönsamt.

Det behövs så lite för att det ska gå snett.
Ett råd som tolkas som kritik. En fråga som uppfattas som mästrande. Ett skämt som inte går fram...
Istället för att genast reda ut det som kanske enbart handlar om ett missförstånd, går man och ruvar på sin ilska. Ger igen. Och så är bollen i rullning. Konflikten är ett faktum och snart är hela arbetsplatsen inblandad.
  
– Konflikter på jobbet är en av de absolut vanligaste orsakerna bakom utbrändhet och sjukskrivningar, konstaterar Charlotte Rudenstam som tillsammans med sin man Alexander Rudenstam skrivit boken Bättre relationer på jobbet (Liber), en handbok i konsten att trivas med sina arbetskamrater.
– I dag talas det mycket om processer i arbetslivet. När något inte fungerar undrar man var i processen det gått snett. Men jag menar att de allra flesta problem man ställs inför i själva verket handlar om relationer, säger Charlotte Rudenstam och fortsätter:
– Jag är övertygad om att om människor är schyssta mot varandra och lär känna sig själva bättre, så kommer alla trivas bättre på jobbet. Sjukskrivningarna kommer gå ner, vilket gör det lönsamt att satsa på bra relationer – även om mitt fokus inte ligger på ekonomi, utan på att människor ska må bra.

Vanliga relationsproblem

Det är lätt att känna igen sig i Charlotte och Alexander Rudenstams bok. Hur svårt det kan vara att förstå sig på dem man jobbar med – människor som man faktiskt inte alltid valt själv, men som man tillbringar en stor del av sin vakna tid tillsammans med.
Alla är vi olika. Vi har olika behov, olika sätt att uttrycka oss, olika syn på hur man bäst löser en uppgift. Om alla är någorlunda i balans, säkra på sig själva och att de behövs, är olikheterna en tillgång.
Men i trängda lägen skapar olikheter konflikter.
– I mitt jobb som journalist träffade jag på 90-talet många som arbetade inom äldreomsorgen, berättar Charlotte Rudenstam. Det var då jag insåg hur oerhört vanligt det är med relationsproblem på arbetsplatser. Kanske särskilt inom den offentliga sektorn, där många har låga löner och får liten uppskattning för det de gör.
– Men de här problemen finns överallt. På alla nivåer, på alla arbetsplatser.

Rädsla och stress

Så hur brukar dessa konflikter se ut i praktiken? Inte sällan börjar det med en känsla av konkurrens, en rädsla för att inte vara tillräckligt bra. Men hellre än att be sina arbetskamrater om hjälp, hukar man under sin arbetsbörda.
Stressen ökar och snart ter sig kollegerna som ett hot istället för som en möjlighet.
Ett sårbart läge, som lätt blir värre. Man börjar reta sig på andra, döma och leta fel – högt eller för sig själv. Kanske försöker man kontrollera att saker och ting sköts på det sätt som man själv anser är det enda riktiga.
Att försöka sansa sig och påminna sig själv om att alla är olika och att det inte enbart finns ett sätt som är rätt, kan leda långt. Men det räcker inte, påpekar Charlotte Rudenstam. För att lära sig förstå andra, måste man förstå sig själv. Se sidor man kanske vill blunda för...

Vanliga relationsproblem

Charlotte Rudenstam vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att lära känna sig själv för att kunna fungera bättre med andra.
– De senaste sex, sju åren har jag ägnat mycket tid åt frågan vem är jag? Vad är det jag är så rädd för egentligen? Varför reagerar jag så starkt på vissa personer? Ligger det hos mig själv?
Svaret på den sista frågan är ja – precis som så ofta annars när man går och retar sig på någon. Projicering kallar psykologerna det, vilket i stora drag innebär att det man går omkring och retar sig på hos andra i själva verket handlar om olösta konflikter inom en själv.
– Faktum är att man kan lära sig massor av just det man retar sig på hos andra. Tidigare hade jag till exempel väldigt svårt för människor som tog mycket plats, som vågade vara kaxiga. ”Jäkla viktigpettrar” tänkte jag. Men sedan insåg jag att det egentligen handlade om min egen längtan; jag ville också vara kaxig och ta plats, säger Charlotte
Det här kan vara hårda bud att ta till sig för den som någonstans trivs med att känna sig som ett rättfärdigt offer: ”Vadå, har jag inte rätt att tycka att Vera är en slarvig gaphals utan att det måste betyda att jag själv egentligen vill vara mer lössläppt?”
Att påtala fel hos andra är mycket bekvämare än att se sig själv och sitt eget ansvar. Men utan självinsikt kommer man ingen vart.

Alla har ett ansvar

– Jag har ofta hört människor säga att om bara chefen är schysst, så blir alla andra också schyssta, säger Charlotte Rudenstam.
– Men så är det faktiskt inte. Alla har ett ansvar, hur strängt det än kan låta. Och tar man det ansvaret så kommer man att må bättre och det kommer i sin tur att sprida sig som ringar på vattnet.
En stor del av ansvaret handlar om att börja kommunicera på ett bra sätt. Att ta upp frågorna på bordet innan de hinner bli surdegar. Att reda ut missförstånd direkt. Att tala till och inte om sina arbetskamrater. Att lyssna till andra på riktigt. Att ge feedback – både positiv och negativ – som utgår från vad den andra personen gör, inte hur hon är.
– Och så måste man vara lite snäll mot sig själv. Man kan inte vara perfekt. Jag får vara avundsjuk ibland. Jag måste inte göra ner mig själv fullständigt när jag tänker på något fel jag har gjort, säger Charlotte Rudenstam.


Skippa skitsnacket

• Fundera över hur vanligt det är att du skvallrar, gnäller, baktalar eller ironiserar över andra. Vad brukar ditt skitsnack handla om?
• Ta reda på vad du känner när du snackar skit. Vad handlar det egentligen om?
• Om du tiger när andra snackar skit så är du medskyldig.
• Hitta en ”gnällkompis” som du kan lita på.
• Vägra delta i skitsnacket. Säg ifrån om andra börjar. Även om det är jobbigt i början kommer du må bättre på sikt.
• Räkna med att få skuldkänslor om du tar emot taskiga förtroenden av andra.
• Om du gör något dumt någon gång – förlåt dig själv! Det är tillåtet att göra fel.

Hitta ett bra sätt att förhålla dig till dina arbetskamrater

• Se dina arbetskamrater som en möjlighet, inte som ett hot.
• Kom ihåg att risken att du ser dina arbetskamrater som ett hot är större när du är stressad.
• Var observant på tecken på stress: Har du ofta ont i huvudet? Blir du lätt irriterad? Är du oförklarligt trött?
• Ta reda på vad som gör att du uppfattar det andra säger eller gör som hotfullt.
• Våga be om hjälp när du behöver det.
• Våga säga nej när du inte orkar eller inte har tid.
• Kan du lära dig något om dig själv genom att se på vad som gör dig irriterad, generad eller ilsken?
• Inse att det är lättare att se det lilla problemet hos andra än att se det stora problemet hos dig själv.

Skapa spelregler på arbetet

Charlotte och Alexander Rudenstam avslutar sin bok
Bättre relationer på jobbet med att föreslå att man sätter upp sina egna spelregler på arbetsplatsen. Spelreglerna kan handla om...

• Öppenhet
• Att undvika ironi
• Ärlighet
• Att inte baktala varandra
• Respekt
• Att stå för det man säger
• Tillit
• Att våga tycka annorlunda
• Stöd

Av Anne Ralf Hållbus/Leva

Upp igen

NOTERAT: Håll dig i mitten! (Leva nr 5/06)

Det enklaste sättet att framställa sig själv som lite smartare är enkelt. Det är bara attplacera sig själv närmare cent-rum. Enligt en amerikanska undersökning bedömer vi de personer som har valt en central position i en grupp som smartare än de som satt sig längre ut. I en studie fick försökspersoner välja ut personer de skulle vilja intervjua för en rekrytering genom att titta på fotografier med fem människor. Samma människor satt sedan på olika ställen på olika bilder men försökspersonerna valde konstant de två som satt i mitten och ansåg att de såg smartast och mest förtroendeingivande ut.

NOTERAT: Beröm gör medarbetare friska (Leva nr 4/06)

Arbetsuppgifter med tydliga mål och beröm från chefen är bästa sättet att få personalen att hålla sig frisk och trivas på jobbet.
En ny avhandling från Karolinska Institutet tar för första gången sikte på ”friskfaktorer” i och utanför arbetet - och visar att arbetsgivare med små medel kan minska risken för långtidssjukskrivningar.
Samtidigt kommer en avhandling från Linköpings universitet som visar att vi till och med kan bli friska av att trivas på jobbet. Avhandlingen visar att människor som upplever att de har hög grad av inflytande, självbestämmande, meningsfullhet och kompetens skattar sig själva som friskare efter två år än personer som vistats på arbetsplatser där de inte trivs. Alltså skulle man kunna ordinera bra chefer, meningsfulla arbetsuppgifter och inflytande som medel mot en rad sjukdomar och ohälsotillstånd.

NOTERAT: Svenskar nöjda med jobbet (Leva nr 3/06)

Tre av tio arbetande svenskar kommer ofta eller alltid hem utmattade från arbetet, och mer än fyra av tio upplever ofta eller alltid arbetet som stressigt. Trots det är en klar majoritet nöjda med sina jobb, och drygt hälften är stolta över att arbeta för sin arbetsgivare. Det visar resultat från årets ISSP-undersökning. ISSP – International Social Survey Program – är en internationell undersökning där människors attityder och värderingar i fyrtio länder, däribland Sverige, står i fokus.

NOTERAT: Stressfria britter (Leva nr 3/06)

Rekryteringsföretaget Kelly Agencies har undersökt stressnivån i olika europeiska länder och funnit att britterna är minst stressade. Medan 28 procent av fransmännen tycker att har det för stressigt säger bara 20 procent av britterna att de har för mycket stress.

Planera dig fri

Vi blir lätt oroliga när vi känner att vi inte har kontroll, när vi är osäkra på vad vi ska uträtta och när vår tid bara rinner i väg. Bara att oroa sig tar tid.
Att ha ordning och reda kan låta tråkigt men är ett sätt att skaffa sig en hälsosam kontroll, en kontroll som gör oss mer harmoniska.
 

– Ordning och kreativitet är inte varandras motsatser. Ordning är bra för kreativiteten! Det säger tidningen Levas planeringsexpert och tidskonsult Chris Edman som nu ger ut en egen bok om hur man tar kontroll över tiden och pappershögarna.




–Ordning är bra för kreativiteten! säger tidningen Levas tidsexpert Chris Edman som nu ger ut en egen bok om hur du skapar tid och rum för dig själv. Foto: Max Brouwers/Leva		  
– När arbetsbelastningen är hög, kollegor sjuka och chefen blev kvar i Rom på grund av flygstrejk, samtidigt som vi håller på att flytta och precis fått ny bil som ska till verkstan och barnen är sjuka... då tappar vi bort mobiltelefonen.
Det är då vi behöver mentala ABS-system, bättre felmarginaler, säger Chris Edman.
– Har man ordning på tid och rum, får man samtidigt överblick på ett annat sätt och kan säkrare prioritera vilka åtgärder som är viktigast. Man slipper avbryta tankekedjan med att leta efter en rapport, bli distraherad av annat man hittar... och ta sig tid att leta tillbaka till hur det nu var man tänkte.

Tiden

Ibland känns det som om dygnet bara innehåller sexton timmar, totalt. Man har knappt börjat på en arbetsuppgift på morgonen, innan det är lunch. Man har just kommit igång efter lunch, när det blivit dags att skynda sig till dagis. Vi har alla 24 timmar att disponera under ett dygn. Några har mer att uträtta än andra, men det finns fortfarande bara 24 timmar. Alltså måste vi prioritera och göra en ”till 24 timmar verklighetsanpassad tidsplanering”.

Det finns perioder när vi bara måste... Om man går upp en timme tidigare, hoppar över lunch och kaffepaus, går hem några timmar senare för att sova kortare tid... då vinner man några arbetstimmar den dagen. Under en period fungerar detta, för att det måste. För att vi mår ännu sämre om vi inte hinner. Men efteråt måste vi vila. Tid är pengar, heter det. Men när vi lånat pengar, då måste vi betala tillbaka. Lånar vi tid, måste vi betala tillbaka också den. Vilar vi inte efter ett extra uttag av tid, får vi betala med att bli alldeles för trötta. Lånar vi pengar, tillkommer dessutom i allmänhet ränta. Vilar vi inte när vi borde, kommer kroppens straffavgift. Aldrig förr har så många gått in i väggen.
Det inträffar alltid oförutsedda händelser, varje dag, året om. Det är de som spräcker våra tidsplaner. Men om vi kan lära oss att planera in tid för oförutsedda problem och händelser, är chansen mycket större att vi hinner klara av dem.

Tänk på att inte flytta fram uppgifter till en annan dag som då i sin tur blir fullständigt uppbokad. Den dagen inträffar garanterat också något oförutsett.
Det tar tid att ändra sin vana att se på tid och planering.
Om du börjar i dag, med en kalender fulltecknad de närmsta två månaderna, tar det nästan ett halvår innan du ser, och känner av, alla resultat!
Håll ut – du kan bara vinna!

Att spara och slänga

Låt oss, som arbetshypotes, se den stora blandade högen som boven i dramat – högen som innehåller Pågående, Bevakning, Inte Glömma och Kanske Sen. Sorterar vi högen med utgångspunkt i den tidpunkt då vi ska utföra uppgiften blir resultatet ofta fler mindre högar. Vi upptäcker att många papper ligger där därför att det inte finns någon annan naturlig plats. Vi vet inte var vi ska lägga dem i stället. De får ju inte glömmas bort! Det är nu vi får en naturlig koppling mellan Sortering & Arkivering och Prioritering & Planering.
Det viktiga är själva flödet. Nytt material ska snabbt kunna placeras där det omedelbart finns i den allmänna överblicken och automatiskt får en planerad utsortering.
Spara gärna om du kan motivera när, hur och varför du skall använda detta material nästa gång. Är det fortfarande aktuellt då? Finns det något annat bra sätt att få informationen vid det tillfället, via nätet eller från en kollega? Motivera ärligt! Bara ett ”kan vara bra att ha” gills inte. Sedan kommer frågan var ska du spara det som passerar nålsögat.

Allt som sparas ska:

Du kan dela upp material i Aktivt och Passivt.

Aktivt material

är det vi arbetar med just nu och inom en snar framtid, till exempel:

Passivt material


Det aktiva materialet är det som ger dig och ditt företag nästa inkomst.
Det är det viktigaste materialet du har på din arbetsplats, och borde ha den absolut bästa platsen, där du har bästa kontrollen på det. Normalt befinner sig allt Aktivt på bordet, och förvaringen är full av allt Passivt. 		 

Även om man bara sparar allt som är riktigt väsentligt för framtiden, infaller ju den vackra dag, när även detta är inaktuellt. Även om man rensar ut kontinuerligt, kan man behöva ta ett par, snabba utrensningstimmar per halvår. Det som blivit för gammalt, har man av naturliga skäl inte upptäckt. Man har ju inte behövt se det. Bestäm en dag och en tidpunkt – skriv upp det i din kalender. Förutom att du får plats med allt nytt väsentligt material, finns det ytterligare en stor fördel med ”utsorteringsdagen”. Den känns väldigt befriande.

Alla dessa papper

Det blir mycket papper. Det vi måste komma ihåg lägger vi framför oss på bordet.

Svarar du ja på något av ovanstående är du långt ifrån ensam om det. Du gör som de flesta andra, är helt och fullt koncentrerad på arbetsresultatet och prioriterar de uppgifter som uppenbart är viktigast just för ögonblicket. Många kan beskriva en kollega med enorma högar på sitt skrivbord. Man går in och frågar efter ett mötesprotokoll. Kollegan funderar ett ögonblick, bläddrar igenom en viss del av en hög – och tar fram exakt rätt protokoll!
Imponerande! Vilken järnkoll! Inte behövs sortering, inte!

Men ibland...

  •  kan det vara svårt att hitta bland alla papper när det är bråttom.
  •  kan man glömma bort att det ligger där i högen.
  •  kan man bli osäker på om det inte var något mer.
  •  hittar man papper som... hoppsan...
 

Av Viveka Ljungström/Leva

Upp igen

Konsten att ha kul på jobbet

Hur kan vi trivas och ha roligare på jobbet? Levas livscoach och arbetslivsexpert Lena Nevander Friström ger dig nya sätt att se på jobbet och din egen makt att påverka. Attityd och ansvar är nyckelorden!

Rutiner, jobbiga arbetskamrater, knäppa chefer, dålig luftkonditionering. Skälen till att vi kanske inte trivs på våra jobb kan vara många. Men med tanke på att de flesta tillbringar mer än hälften av sin vakna vardagstid på jobbet är det förstås viktigt att vi trivs, känner lust och ork. Levas arbetslivsguru Lena Nevander Friström har många idéer om hur livet på jobbet kan bli roligare.

Men som vanligt vågar hon sticka ut hakan och menar att det handlar om vår personliga inställning.
- Det är alltid mycket roligare att ha roligt än att ha tråkigt. Har vi positiva förväntningar på människor och uppgifter blir oftast resultatet också positivt. Detta har bevisats vetenskapligt. Alla jobb är inte roliga eller utmanande. Att diska 500 hinkar kan vara oerhört enahanda. Men om du räknar varje tag med diskborsten och försöker beräkna hur många du behöver göra för att få hinken ren och sedan går till chefen och frågar om du får gå hem när du är klar även om inte arbetsdagen är slut men resultatet är detsamma, så kan det kännas lättare. Gör jobbet till en tävling för dig själv. Eller varför inte försöka hitta en sång som passar till det taktfasta tagen med diskborsten.

Pendelsvängningar

Men om det inte hjälper, om det ändå känns trist och vardagsgrått, hur gör jag då?
-Varför ska du ha kul på jobbet? Livet är inte alltid kul, varför ska det vara kul just på jobbet? Att tro att du alltid kan ha kul på jobbet är självbedrägeri. Inget jobb är kul, flashigt och utvecklande hela tiden. Att påstå något sådant brer bara på den vanföreställning som många av oss har om att alla andra är glada, lyckliga, bor i perfekta hus, aldrig ljuger och alltid har bra sex. Livet är inte alltid bra och kul, det är fullt av prövningar, säger Lena Nevander Friström. Alla vet ju också att vi måste vi ha tråkigt för att kunna ha roligt, vi måste ha variation.

- Den enskilt viktigaste frågan är istället - vilket ansvar har jag? Om jag inte trivs på mitt jobb har jag ett ansvar. Det kan vara tungt att bära det här ansvaret och det finns mycket rädsla förknippad med vantrivsel, menar Lena.

Anpassar oss av rädsla

Det värsta straff vi människor kan utsättas för är att bli uteslutna, fysiskt eller psykiskt. Människan går under om hon helt utestängs från gemenskapen. Vår rädsla för att bli övergiven är så stor att de flesta av oss kan anpassa oss för att få finnas kvar i gruppen.
-Gruppvåldtäkter, porrklubbsbesök och mobbning är alla exempel på vad gruppens kraft kan göra med oss som individer. Men ingen går under bara för att du öppnar munnen och säger vad du tycker om du gör det på ett konstruktivt sätt. Du kanske möter motstånd, till och med får ovänner. Men du kommer att må mycket bättre som människa om du är öppen och rak när du möter åsikter, system och värderingar som strider mot din övertygelse, säger Lena.

Det är lätt att lägga ansvaret för att vi inte trivs eller inte tycker oss göra ett bra jobb på någon annan; marknaden, "väggarna", arbetslösheten, taskiga chefer.
- Men du har alltid ett ansvar att fråga dig själv varför du stannar kvar på en plats där du inte trivs. Om du inte trivs på jobbet eller med dina arbetskamrater, eller din chef eller dina arbetsuppgifter måste du fråga dig själv: "Varför jobbar jag kvar då? Varför går jag till jobbet på morgonen? Varför säger jag inte upp mig? Vilket är mitt uppdrag, vad är det jag får betalt för att göra?"

Vi ska komma ihåg att arbete inte i första hand är något vi gör för att roa oss. Att arbeta är helt nödvändigt för de flesta människor på jorden. Genom vårt arbete ser vi till att ingen annan behöver betala för våra liv, genom vårt arbete bidrar vi till det samhälle vi lever i. Att vi i västvärlden dessutom ställer krav på att vi ska ha roligt, utvecklas och trivas är faktiskt ett rikedomsproblem. Visst ska vi ställa krav, men vi får inte glömma att vi arbetar för vårt uppehälle, för att lämna vårt bidrag till världen. Genom arbetet uppfyller vi vårt behov av att ha en uppgift och vara behövda, säger Lena.

LENAS 2 FRÅGOR OM DIN ROLL PÅ JOBBET

1. Varför jobbar du?

Det kan finnas tusen skäl till att du arbetar där du arbetar utöver själva försörjningen. Skäl som faktiskt beror på val du gör. Du vill bo där du bor, du vill ha en viss frihet, du vill ha en viss status, du vill syssla med en viss sorts arbete, du vill ha de arbetskamrater du har. Om du då inte trivs måste du fråga dig själv varför du inte gör något åt situationen.

-Fundera över varför du är på jobbet. Vilka är dina skäl? Kan de uppväga de eventuella obehag du känner?
-Genom att göra klart för dig själv varför du gör en sak kan det bli lättare att handskas med och kanske förändra det som inte känns bra.

2. Varför fick du det här jobbet?

När jag frågar chefer och medarbetare varför de har fått jobbet får jag ofta svar som handlar om att de har haft rätt kompetens eller råkade finnas tillgängliga just då, att de hade tur. Då brukar jag be dem tänka en gång till. Tänk om de blivit rekryterade därför att chefen tror att de är lydiga, gör som de blir tillsagda och inte ifrågasätter? Tänk om det är just den egenskapen som arbetsgivaren har värderat högst?

Om du inte trivs, om din arbetssituation är ohållbar, om stämningen är usel, om arbetsbördan är för stor, hur kommer det sig att du finner dig i det? Då kanske någon säger: "jo, men jag har protesterat, jag har sagt ifrån. Jag har blivit omöjlig för att jag ifrågasätter och vill förändra men det går inte." Bra, säger jag, då har du gjort allt du kan och då måste du fundera över om du ska stanna eller gå.
-Fråga dig själv varför du tror att din arbetsgivare valde att anställa dig istället för någon annan.



Lena Nevander Friström är tidningen Levas arbetslivsexpert och aktuell med boken "Chefen hos psykoterapeuten" (Svenska Förlaget). Hon menar att attityd och ansvar är nyckeln till ett roligare arbetsliv. Foto Magnus Bergström

Upp igen